Det SJ ger...

...kan SJ ta.

Den senaste veckan har SJ börjat köra på hösttidtabellen igen.
Givetvis har detta lett till en del strul och pendeln som under
våren/sommaren vart så punktlig att jag inte orkat upprätthålla min
förseningstabell har nu börjat vänta utanför station mer ofta än inte.

Idag sitter jag för första gången efter hösttidtabellens införande på
17:11-tåget som återigen avlastas av ett direkttåg 17:00. Under våren
gick detta tåg från spår 4 direkt över perrongen från den vanliga
Uppsalapendeln. Mycket praktiskt. Givetvis kunde detta inte tillåtas
att fortgå. Idag upptäckte jag att 17:00 retligt nog stod på spår 5.
En världs skillnad, särskilt om man som jag kommer ned till spåren
från Kungsbron.

En ominstallation senare

Jag hade ursprungligen tänkt förse mitt föregående inlägg med bildexempel, men blev stoppad av att min mobil plötsligt bestämt sig för att inte prata med datorn längre. Eftersom moderna prylar är så otroligt "användarvänliga" så fick man givetvis en massa användbar information om varför det inte funkade (d.v.s. ingen information) så det har tagit lite tid (och ett par ominstallationer av Windows Mobile Device Centre), men nu har jag äntligen fått tag på bilderna (WiFi hade också funkat, men mobben ville inte prata med hemnätverket heller; det lär bli nästa projekt).

Exempel på cykelparkering i Stockholm:


Exempel på cykelparkering i Uppsala:

Två städer -två själar

Vare sig Stockholm, eller Uppsala tycks älska sina cyklister för tillfället. I Stockholm har Stella Fares Stockholmsparti tvingat fram cykelleder och cykelboxar, men i farten tycks man ha missat att cyklar inte magiskt försvinner bara för att man inte cyklar på dem längre. Efter att ha cyklat runt i staden lite mer än bara fram och tillbaka till jobbet har jag hittat totalt tre cykelställ och det är små djäklar. Ett finns faktiskt vid centralstation i gränden bakom Absolut Icebar vid Vasaplan, ett finns bakom tekniska nämndhuset vid Fleminggatan och ett på Birger Jarlsgatan ned mot Nybroplan. I övrigt är de som bortblåsta. Kutymen här är tydligen att man låser fast sin cykel i närmaste broräcke.

Uppsala har istället satsat på att ha glaskross liggande över gator och torg. jag vet inte riktigt om det är så att folk krossar mer glas nu, eller om staden helt enkelt slutat städa efter sina borgare. Ett djävla otyg är det hur som helst och jag har tröttnat. Tekniken får som vanligt komma till undsättning, denna gång i form av kevlarbepansrade cykeldäck. Jag har redan ett fram sedan det råkat komma lite otumlat gruskross på vägarna i vintras och det har fungerat mycket bra. Nu är det dags för bakhjulat att få samma behandling.