Experimentet kunde ha gått bättre. Pendeln var en aning sen till Upplands Väsby så när vi kom fram hade Upptåget redan avgått. Gissa hur kul det är att sitta på stationen i Upplands Väsby i en halvtimme och vänta på nästa tåg...
För att strö lite salt i såren kunde jag studera hur de följande pendeltågen kom in precis på klockslaget. Nå ja, experimentet fortsätter. Förhoppningsvis var detta ren otur och kommer inte att hända alltför ofta. På den positiva sidan så kan jag räkna att jag tror att jag kommer kunna sova på pendeln och Upptåget så den oron kan jag lägga till ro i alla fall.
4 kommentarer:
Från en före detta tågpendlare: Allt som är under tio minuters marginal är dömt att missa anslutningarna. Jag vet inte hur många gånger jag har suttit på sl (eller sj) och varit några minuter sena in, och just den gången kan man ge sig f**n på att det andra klantarslet (förlåt, tågbolaget) går i tid, bara för att djävlas. Jag vet inte hur många gånger jag har närmat mig arlandaväxeln på väg norrut och funderat på om sj eller sj kommer först och naturligtvis blivit omkörd av sj. Grattis grattis 30 minuters bingo i Märsta...
/Johan
Jag lutar lite år samma teori. Har inte testat denna kombination någon längre tid än, men vem som helst fattar ju att den inte är vidare stresstålig.
Jag kan bara halla amed Johan. Sa lange man slipper anslutningar ar kollektiv pendling helt okej. Det ar ju extra irriterande nar man forst fatt vanta pa en forsenad forsta delresa, och darfor missat den planerade andra delresan och far vanta en gang till. Antagligen finns det nagon slags kommunikation mellan bolagen som gor att nar ettan ar sen sa gar tvaan i tid...
Hmm, intressant teori AC, någonting i stil med att "den totala förseningen (i systemet?) är alltid konstant" eller "den genomsnittliga förseningen (i systemet?) förändras inte"... eller så är det bara murphy som är framme så fort han kan :-( Men jag tror mer på de två första...
/Johan
Skicka en kommentar